Niklas Granholm fra det svenske Totalförsvarets Forskningsintitut (FOI) har begået et studie af de danske, islandske og canadiske Arktispolitikker. Overordnet set stemmer Granholms forståelse af den arktiske geopolitiske dynamik overens med den opfattelse som DIMS udtrykte i vores Arktisstudie fra maj 2009.
1) Arktis styres overordnet set af en klimadynamik, der frigører nye geografiske ressourcer…: ”Den grundläggande gemensamma faktorn är att utvecklingen i Arktis betingas av att klimatet nu är i snabb förändring. Klimat-förändringarna fungerar som katalysator för utvecklingen på flera politikområ-den. Ett isfritt Arktis under hela eller delar av året skulle radikalt påverka en rad ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska förutsättningar i Arktis.”
2) …som dog kun strukturerer, men ikke afgører, de arktiske staters politik. Landene er refleksive i forhold til denne dynamik og prøver på dette tidspunkt at undgå en militarisering af regionen: ”Även om klimatprognoserna är osäkra har regeringarna agerat och har inte avvaktat absoluta svar från den naturvetenskapliga forskningen. I förlängningen har ländernas regeringar också att ta hänsyn till de andra, främst statliga, aktörerna i Arktis. Detta driver utvecklingen ytterligare ett steg enligt logiken att om vi inte agerar, så kommer andra att göra det och det gäller att inte komma i efterhand. En politik av tydligare suveränitetshävdande – innebärande ett språkbruk och agerande som tydligare betonar skydd och kontroll av det egna territoriet har följt. (…)Samtidigt har flera av länderna sett att en sådan utveckling riskerar att leda till en ökad konfrontation som i sin förlängning kan leda till incidenter, och i värsta fall öppen konflikt. (…)Olika åtgärder har därför vidtagits för att bromsa utvecklingen och söka leda den in i lugnare banor. Främst har strävan varit att få till stånd uttalanden och över-enskommelser om att redan existerande internationella legala regimer skall vara grund för framtida överenskommelser för de arktiska staterna. De olika multilate-rala fora för hantering av arktis-relaterade frågor betonas. (…) Strävan hos övriga arktiska aktörer efter att få med Ryssland i multilate-rala överenskommelser och att ingå i den arktiska gemenskapen är samtidigt tydlig.”
Kilde: GEUS
I forhold til Danmark/Grønlands arktispolitik ser Granholm Grønlands selvstændighed som det altafgørende spørgsmål. Også dette emne synes afgjort på baggrund af en kombination af politiske og geopgrafisk/klimatiske faktorer:
”För Danmark är den centrala frågan i Arktis Grönlands ställning nu och fram-över. Tre större förändringsfaktorer verkar nu på Grönland. Den första följer ur klimatförändringarna och rör förhoppningarna på att finna naturresurser (olja, gas och mineraler) samt utveckla vattenkraft, turism och på lång sikt sjöfarten för att utveckla ekonomin. Det kan på sikt innebära att den i dag svagt utvecklade grön-ländska ekonomin kan nå en sådan nivå att det årliga danska bidraget på drygt tre miljarder danska kronor successivt kan avvecklas i takt med att inkomstnivån nås eller på sikt överträffas.
Den andra förändringsfaktorn rör de konstitutionella förändringar som Grönland efter en lång utredningsprocess följt av folkomröstning nyligen infört och som inneburit att man nu fått möjlighet till långtgående självstyre.
En tredje förändringsfaktor var utfallet i landstingsvalen i början av juni där för det första det sedan länge politiskt dominerande socialdemokratiska partiet förlo-rade stort. Istället steg ett parti till vänster om socialdemokraterna med en snab-bare väg mot full självständighet på programmet fram som valets stora vinnare. För det andra skedde i och med landstingsvalet ett generationsskifte i grönländsk politik. Tillsammantaget pekar dessa tre förändringsfaktorer på att förutsättning-arna för en övergång från ett långtgående självstyre till full självständighet före-ligger. Hastigheten för den processen är svår att fastslå – vad som ligger främst är att det nya självstyret skall finna sina former innan nästa steg tas.
Givet den utveckling av de tre förändringsfaktorer som nu föreligger är trenden tydlig – Grönland är på sikt på väg mot självständighet. Processen bör troligen ses i perspektivet tio till tjugo år. Men vilken karakteristik skulle ett självständigt Grönland komma att bli? En framgångsrik självständighetsprocess kan leda till ett slags ”arktiskt Kuwait”, med en blomstrande ekonomi byggd på naturresurs-utvinning med noggranna miljöhänsyn, turism, ansvarsfullt fiske och sjöfart. En alltför hastig och därmed misslyckad självständighetsprocess kunde leda till att Grönland blir ett slags ” arktiskt Mikronesien”, dvs. ett land som på papperet är självständigt, men med små eller inga möjligheter att upprätthålla sin egen suveränitet.”
